Om Impressionism – Aktivism

Impressionism – Aktivism:  Estetik, ideologi och maktrelationer i renoveringen av Husby
(Scroll down for English version)

Undersökningen av fasadfärgerna är initierad av Johanna Gustafsson Fürst och genomförs av konstnärerna Eva Arnqvist, Filippa Arrias, Johanna Gustafsson Fürst och Lisa Torell samt Göran Cars (Urbana studier KTH), Love Ekenberg (Institutionen för data och systemvetenskap, DSV, Stockholms Universitet) och Karin Hansson (doktorand på Kungl. Konsthögskolan och DSV).  Elever i åk 8 på Husbygårdsskolan och Husbygårds konsthall.


Husby 2012 Johanna Gustafsson Fürst.
Poster av Husbys fasadfärger för utställningen Performing the
Common. Grafisk form Bodil Gustafsson Fürst


I Impressionism – Aktivism dokumenteras stadsdelen Husbys fasadfärger  och de beslutsprocesser som lett fram till de estetiska val som nu genomförs i pågående renovering. Husby var ett av de sista större bostadsområden som byggdes under 60 och 70-talets byggboom. Man hade tagit lärdom av de tidigare områden som byggts och anpassade husen till naturen, byggde lägre femvåningshus med intima innergårdar och varierade färger på fasaderna. Blått, gult, rött och grönt var baser som kombinerades med detaljfärger på balkonger och dörrar. Stadsdelens unika karaktär består till stor del av de starka färgerna. Förändringen bort från ett enhetligt färgprogram från 1970-talet med många starka färger hänger samman med förändringar av miljökrav, teknik, ekonomi, politik och sociala strukturer – varför det är intressant att undersöka hur de nya färgerna bestäms. Man kan se Impressionisternas beslut att gå ut från ateljén och ut från staden som en politisk handling, här översatt till dagens urbana situation och som ett inlägg i diskussionen om ett framtida Stockholm.
   Renoveringen av Husby har sedan 2007 orsakat konflikt. Det startade med att Svenska Bostäder gick ut med ett brev till boende att de skulle skapas trygghet i Husby och att deras hus skulle rivas. Husbybor samlades och protesterade tills Svenska Bostäder backade. Rivning blev renovering. Efter dialoger mellan boende och stan presenterades en strukturplan med omfattande ombyggnader av Husby centrum där trafiksepareringen t ex skulle tas bort. Denna strukturplan tog inte tillvara det många boende och verkande i Husby såg som centralt för ett fungerande vardagsliv. Omfattande protester stoppade strukturplanen som nu ligger på is.
Dokumentationen skall bidra till en mer komplex historieskrivning om arkitekturen, tiden och stadsutvecklings processen.
Arbetet med dokumentationen involverar konstnärer, boende och verkande i Husby. Initiativet kommer från konstnären Johanna Gustafsson Fürst.

Impressionism – Aktivism har stöd av Fonden Innovativ Kultur, Vivaldi, Institutionen för data och systemvetenskap, DSV, Stockholms Universitet i Kista och Urbana studier KTH

www.vivaldi.se        www.innovativkultur.se

Impressionism-Activism: 
Aesthetics, ideology and power relations in the renovation of Husby 

Together with invited artists, professionals and amateurs, a collective piece, an artistic documentation and an investigation of the processes involved in the renovation of Husby in north Stockholm is conducted. The changing of the facades  from a wide range of colours in the style of the 1970s, to a contemporary sea-side white/blonde aesthetic is a symptom of changes in the economic, political and social structure. The project will examine, through studies and documentations of the colour scheme and examinations of the planning process, the processes of decision-making that lies behind this change. An architecture, a period of time and an urban development process will be depicted. Using the colour scheme as a point of departure, we will investigate how politics, ideology and aesthetics meld together and become visible in the renovation process. How can the presence of the body and the meaning of an action be part of the communication and decision-making processes that compose urban development?

An act/slow activism, which lies slightly to one side of the obvious goal for communication, can create an open space, where more complex discussions can occur.  In 2012 I made Husby 2012, a poster, where the façade colours formed a circle, a kind of logotype. The poster was put up and distributed in Husby. The current project concerns colour experienced in a space rather than measured NCS colours. The impressionists’ decision to leave their studios and paint “reality”, while at the same time emphasizing their subjective impressions, was at the time a radical political choice in a period pervaded by a rational scientific point of view.

Husby was one of the last large residential areas built during the building boom of the 1960s and 70s.  On the basis of lessons learned from previously built districts, the buildings in Husby were adapted to the surrounding landscape. They were 5-storey houses with small inner courtyards and colourful façades; blue, yellow, red and green composed the base colours, which were combined with coloured details on balconies and doors. The unique character of the district is largely due to the strong façade colours. 

Husby is now in desperate need of renovation. However, the controversial structural plan for Husby has been put on ice because of the residents’ protests. Conflicts between the housing company, the local authorities and the residents seem never ending.  The City Museum, the Beauty Council (Advisory council on aesthetics) and the city planning department all think that the facades should be preserved. However, I see how the facades are changing, becoming white, grey, light green, and furnished with wooden panels and glassed-in balconies.  The driving forces behind the renovations are formed by a complex interplay between the economic/political powers and the social structures which determine the place and identity of Husby residents in relation to the rest of the city. How does one feel when one hears, year after year that one lives in an ugly, inhospitable and problematic dwelling? What lies behind the decision to remove the original colours? Are the expensive renovations meant to show decision-making prowess? Do the decision-makers wish to compensate for deficiencies in the social services and for the closure of association premises and public services? Can one change a social reality by changing its image?